Rödklöver Rödklövern är en vanlig baljväxt och går att hitta på åkrar, i skogar, på ängar och på stränder. Rödklöverns stjälk är rak och kan bli upp till fem decimeter långa. Den har tredelade blad och småbladen har oftast en ljus och triangelformad fläck. Blommornas färg kan variera i olika ljusa lila-rosa färger. Rödklövern är en viktigt vallväxt (vallväxter odlas till djurfoder), och det odlas många sorter. Det finns flera växter som liknar rödklövern, t.ex skogsklöver och alsikeklövern. Rödklövern har fröspridning under hösten och vintern och blommar från högsommar till senare höst. Källor: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/trifo/trifpra.html Bok: Vår flora, Fanerogamer Tagellav Tagellav går att hitta i barrskogar i norra norden. Det är den vanligaste gruppen bland hänglavar. Den finns oftast på granar men också på branta klippväggar. Kännetecken för tagellaven är att den bildar tofsar som liknar skägg. Den är viktig föda för samernas renar, särskilt när skare och is hindrar dem från att äta mossorna på marken. Ekorrar använder tagellaven för att bygga bon. Tagellavar är känsliga för luftföroreningar eftersom att de får sin näring från regnvatten och från luften, och finns därför inte nära stora städer. Långa hängande lavar som tagellav och manlav är nog de detaljer som mest förknippas med gammelskogar Förr i tiden trodde man att tagellaven kunde användas för att bota flintskallighet. Källor: http://www.webbfloran.fi/kasvi.php?row_id=118&kasvin_nimi=Gr%E5%20tagellav&kieli=swe http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/lavar/tagellavarochgarnlav.10731.html Bok: Vår flora, Fanerogramer Husmossa Husmossan är en av våra vanligaste växter och finns i hela norden, men är vanligast i barrskogar som inte är alltför torra. Bladen är gröna eller gulbruna och stammen skiftar i rött. Man känner ofta igen mossan eftersom att den växer i tydliga våningar, varje våning motsvarar ett års växt. Årsskotten växer i nästan helt rak vinkel och böjer sig sedan framåt så att varje skott bildar en mer eller mindre tydlig våning, det liknar en trappa. Husmossan kan föröka sig på två olika sätt. Det vanligaste sättet kallas för vegetativ förökning, det är när nya skott växer upp från de gamla. Det andra och ganska sällsynta sättet är en sexuell förökning. Då tar sig en spermie in i ett ägg och bildar en zygot (befruktad äggcell). Zygoten blir ett embryo som sedan utvecklas till en stjälk genom mitos (celldelning). Husmossan fick sitt namn för att man förr använde den, och väggmossa, för att täta husväggar. Det främsta skälet till att man använde just de mossorna var att det fanns mest av just dem. Källor: http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/mossor/husmossanenvanligskogsmossa.1691.html http://www.webbfloran.fi/kasvi.php?row_id=126&kasvin_nimi=Husmossa&kieli=swe Bok: Vår flora, fanerogamer
0 Kommentarer
|
Agnes EdelsvärdArkiv
September 2017
Kategorier |